Jag tycker också hon överdriver en del… Inga katter ska ju så klart fara illa, men jag anser inte att bondkatter är de som har det sämst. Tvärtom tycker jag att katter på gårdar ses som en ovärderlig hjälp för att hålla bort möss. Jag bor i Skåne och har inte upplevt någon skillnad från är jag bodde uppe i Stockholm.

Det jag funderade över är att hon skrev att katterna vandrar från gård till gård. Är de då ägda av någon av gårdarna? Kan juridiska krav resas på att någon av gårdsägarna ska ta hand om dem? Blir inte det som att kräva att varje gård ska ta ansvar för djurhållningen även för de råttor och fåglar som kommer till gården?

Det finns säkert skräckexempel, men de flesta stall och bondgårdar jag sett under de senaste åren har koll på och tar hand om sina katter.

De gårdar som har katter har ju oftast kattmat i stallet. Självklart kommer det andra katter ibland och äter. De lär sig var det finns mat. Så funkar det här i alla fall - grannarnas katter dyker upp ibland och våra dyker in hos grannarna.

Jag kan erkänna att jag blev ganska upprörd av denna svartmålning av bönder som hon försökte sig på. Förstår hon inte vilken effekt hennes uttalanden kan ha? 

Det florerar ju redan en vansinnigt massa rykten om att köpa svenskt inte är bättre än att köpa från andra länder, ska hon nu ge en "sanning" till som gör att folk fortsätter med den danska fläskfilen.

Det är tråkigt att folk i debattinlägg får skriva rena lögner.

Jag har inte sett en enda utekatt på landet som farit dåligt (eller en granne som hade problem med matning då h*n bodde borta men vi sa åt h*n och h*n fixade det direkt (katten fick flytta till ett ställe där det alltid fans folk).

Däremot har jag sett en stads innekatt som varit så överviktig att den nästan inte kunde hoppa upp på en stol.

Jag har inte heller varit med om nån utekatt som inte varit kastrerad el gått på p-piller.

Sila mygg o svälja kameler? Ändamålet helgar medlen?

Inget är viktigare än att få fram sitt budskap, iofs finns det inget viktigare än dessa skabbiga vanvårdade katter. Vad gör väl några grisar hit o dit, o en o annan mjölkkossa? Författaren verkar tro att det bara finns lagårds/stallkatter i stall där det bor snordyra hobbyhästar hos folk som har för mycket pengar för sitt eget bästa!

I min värld så är det fanatism, man går över lik för det högre kallet!

Hon lever i verkligheten att hon städar upp efter andra som inte tar sitt ansvar. Det är klart att hon här inte målar upp faktiska förhållanden utan hon beskriver vad hon och hennes vänner dagligen hanterar. 

Jag är medlem på många forum bl.a. ett där mycket hästfolk hänger och tyvärr så skriver många helt utan att skämmas att katterna på gården liksom bara kom med gården och det är helt naturligt att katter drar vidare. De betraktar inte katterna som sina egna utan katterna tillhör gårdarna. När ingen tar på sig ägaransvaret innebär det också att ingen agerar när katterna far illa. 

Och att avliva hemma kan vara nödvändigt (t.ex. om en kattunge har allvarliga defekter) men tyvärr förekommer det fortfarande att människor heller dränker (olagligt) kull efter kull med kattungar hellre än att kastrera sina honkatter. Det är ett meningslöst dödande som jag tror att väldigt många motsätter sig. Det är tyvärr även ofta en grymmare död än nödvändigt.

Visst är verkligheten mer nyanserad än hennes, men hennes del av verkligheten finns också och den behöver synliggöras den också.

#5 Det där har jag sett hos en utekatt oxå, så extremt överviktig. 

Jag har även sett flera utekatter som kanske inte farit illa i den bemärkelsen men som ägaren inte bryr sig om mer än som råttfångare. Istället för att ta katten till veterinär när den börjar må dåligt liksom försäkra, id-märka och vaccinera så avlivas den som om den inte hade något egetvärde när den inte längre kan utföra sitt jobb. Även de som inte kastrerar sina katter utan de får kull efter kull efter kull som antingen säljs knappt ens avmaskade för 100 kr eller dödas.  Det är den kattmiljön jag växte upp i och det är först på senare år när jag började tänka och ifrågasätta som jag insåg att detta tänket kring katter inte var okej. Visst har gårdarna blivit mycket bättre men det finns fortfarande de som lever kvar med det gamla synsättet att kattens enda värde sitter i hur bra den är som råttfångare och att de kräver inte mer än lite billigt torrfoder då och då. 

Det är dem som INTE tar sitt ansvar som kattägare som artikeln vänder sig till vilket hon oxå påpekar i texten. Hon utgår från sin och sina kollegos erfarenhet vilket kanske skiljer sig från er, det betyder inte att den inte är mindre sann eller verklig.

#8: Men hon uttrycker sig som om det vore regel snarare än undantag.

#8 Jag tror du har rätt. Jobbar man med att hjälpa misskötta katter eller andra djur blir man nog väldigt frustrerad också. Det är nog lätt att man uttrycker sig i generella termer. Men det är klart hon menar de som missköter sina katter. Dom finns ju tyvärr hos alla sorters ägare oavsett om det är innekatter, stallkatter eller på annat sätt.

#9 Håller med om att hon borde poängtera att det inte sker på alla gårdar för det finns många gårdar där katterna tas om hand precis lika bra men om hon och hennes kollegor bara kommer till gårdar där katterna behandlas på det viset som hon beskriver så är det klart att det för henne ses det mer som en regel snarare än ett undantag precis som tlover och Vildavittra ser det från en helt annan sida utifrån deras erfarenheter. I hennes jobb verkar hon se större misskötsel på gårdar än i lägenheter eller villor, därav debattartikeln.

#11 Övervikt och diabetes är också misskötsel (vilket är vanligare hos innekatter) men det tas tyvärr sällan upp så nuförtiden är tyvärr en överviktig katt (dvs misskött katt) det normala för många 😕(gäller även andra djur)

Men det verkar hon inte ens tagit med i beräkningarna (man omhändertar tyvärr sällan överviktiga djur "bara" för att dom är överviktiga.

#12 man behöver inte ta alla strider på en och samma gång. Debattartikeln är inte till för att smutskasta bönder, dess poäng är riktad till en särskild grupp där de ser ett stort problem inom katthemsvärlden där hon arbetar. Vill du ta upp hemskheterna innekatter får utstå så skrev en egen debattartikel om det, denna handlar om synen på katter på vissa gårdar, överviktiga katter är ett helt annat problem (om än minst lika stort det håller jag med om). Hon tar inte heller upp semesterkatter eller hur en del "Svensson-familjer" har sina katter som slit- och släng saker, därför att det är inte poängen med artikeln, den är riktad till ett specifikt problem.

#13 Men det är stor skillnad mellan att säga att stadskatter inte far lika illa än att säga att det främst är andra problem inne i en stad.

Hon får det att låta som om varenda bonde som har katt är ond och varenda innekattsägare är en ängel och det är helt fel

Vi läser uppenbarligen texten med olika glasögon.

Hon skriver dessutom klart och tydligt:

"Vi vill för säkerhets skull påpeka att denna text inte riktar sig till dem som tar sitt ansvar, som tar hand om sina katter på bondgården och i stallet…"

Sedan kan ju den förening som har problem med "stadskatter", som kanske sköter om stora kolonier illustrera den problematiken.

#15 Du hoppade över att citera detta: "De finns också, men de är långt färre än de andra. "

#16

Det är författarens erfarenhet. Du kan liksom inte argumentera emot hennes erfarenhet. Hon drar inte alla över samma kam, hon påstår inte att alla bönder är rötägg. Hon delar med sig av den erfarenhet hon har. 

Ni är några som inte känner igen er, det är ju för just er det är viktigt att synliggöra denna problematik för ni är inte ensamma. Det finns många människor i Sverige som är helt omedvetna om att det öht finns problem med katthållningen. Just den här författaren har dessa erfarenheter och riktar fokus mot bondgårdar. Jag har läst inlägg belyser problemet med utekatter i tätort, "sommarkatter", matning av herrelösa katter, understimulerade innekatter mm. Varje författare väljer sitt fokus. Det är inte riktigt schysst att kräva att man ska ta hela kampen själv och belysa exakt varenda problem det finns med svensk katthållning. Då blir det så långa texter att det inte kommer gå att få dem publicerade…

#17 Författarens erfarenhet ger henne rätt att uttrycka det som att det är dagens sanning? Eller borde hon lära sig syfta korrekt kanske?

"Vi vill för säkerhets skull påpeka att denna text inte riktar sig till de ägare som tar sitt ansvar och som tar hand om de katter som bor på bondgården och i stallet genom att avmaska, vaccinera, kastrera, id-märka och skydda mot ohyra. De finns också, men av de jag i mitt arbete möter är de seriösa långt färre än de andra. Texten är riktad till er som inte gör allt detta."

Se vad enkelt det är att uttrycka sig korrekt. Sedan kan det ju vara bra att vara påläst om sådant man skriver om, som det exemplet med avlivning.

#18

Författaren har all rätt, precis som du, att skilda sin verklighet. Jag tycker inte att det är detsamma som att utmåla något som dagens sanning.

Sedan är alla olika duktiga på att uttrycka sig i skrift, jag tycker man ska få lov att uttrycka sig alldeles oavsett hur duktig man är på att hantera ord i text.

#19: Visst får alla uttrycka sig, men huruvida man blir förstådd beror på hur man uttrycker sig.

#19 Och man måste vara bra på att uttrycka sig i skrift för att kunna be någon annan att korrekturläsa?

#20 snarare hur vidare läsaren väljer att läsa texten 😉 Jag hade då rakt inga problem med att förstå henne så som hon uttryckte sig.

#20

Hur en text förstås påverkas även av glasögonen läsaren bär. 

Jag hade inga problem med att förstå innebörden av texten och förstår faktiskt inte vad det finns att bli upprörd över.

#21

Nej, men man måste i mening inte heller be om korrekturläsning för att få ett debattinlägg i en tidning publicerat. Det är ingen vetenskaplig artikel det handlar om. Inte ens någon slags faktabaserad artikel. Det är ett inlägg publicerat under Åsikter. Kan liknas vid att skriva ett inlägg… här. Jag ber ingen korrekturläsa mina inlägg innan jag skickar iväg mina inlägg här.

#22, 23: Är ni så absolut säkra på att det är ni som rätt har förstått innebörden? Är era glasögon de enda rätta? Och om bara ni två, av alla i denna tråd, har förstått innebörden, är era glasögon då identiska?

#23 Är det inte väldigt knasigt att skriva en debattartikel utan att få den korrekturläst när man är dålig på att uttrycka sig och genom det inte få ut det budskap man önskar få ut?

Ett forum på nätet är ju knappast att jämföra med en artikel i en tidning med avseende på genomslagskraft hos läsarna.

#24

Jag vet att jag iaf inte tolkar inlägget så illvilligt/missuppfattar det så att jag uttrycker mig såhär:

"… hon skriver att de flesta bondkatter har det dåligt…"

Inte vad jag kan läsa någonstans i inlägget.

"Hon tycker även att ägarna ska ta steget in i detta århundrade och sluta att avliva själva."

Nej, det skriver hon faktiskt inte. Hon skriver:

Vissa personer tar död på kattungarna på sitt eget sätt. Vilken tidsepok befinner ni er i?

Det betyder faktiskt någonting helt annat. Att påtala att författaren borde läsa på mer om avlivningsmetoder är rätt fräckt när hon 1. inte uppmanar till att sluta med hemavlivningar 2. vi inte har en aning om vad hon har för kunskap på området. 

Jag brukar ha som grundregel att inte läsa saker mellan raderna utan faktiskt läsa vad som står.

Jag tar inte illa vid mig när det skrivs om innekatter i negativa ordalag. Jag ser det inte som svartmålning av alla innekattsägare när någon påpekar problemet med beteendestörningar hos innekatter, fetma, diabetes eller FUS.

Om man inte tillåts identifiera problem går det inte att förebygga/lösa dem.

#7 Jag vet inte hur lagen ser på avlivning av kattungar i hemmet. Men skulle man avliva en sjuk skrikande valp i hemmet kan man få skaka galler om det kommer fram. En lag som tillämpar djurplågeri med andra ord. Det måste vara en veterinär som sköter avlivningen, även om det skulle ta 6 timmar att nå första bästa veterinär.

Kanske lite OT eftersom det här gällde katter.

Den bild jag fått av kattägare på landet överensstämmer tyvärr med Ann-Christins, de har det ofta helt bedrövligt och absolut sämst av alla djur på gårdarna (generellt!). Redan som barn fick jag ont i magen när jag besökte vänner som bodde på landet och såg dessa katter och deras kattungar – som ofta fick sluta sina dagar ihjälslagna eller med några skott i sig. 😕

#27 Fel där! Självklart får man avliva djur hemma om man vet vad man sysslar med, eller anlitar en jägare.

http://www.jordbruksverket.se/download/18.26424bf71212ecc74b080001087/1242046894302/2008-069.pdf

#29 Om man vet vad man sysslar med. Enligt handledaren (veterinär) så behövde man ett special tillstånd för detta. Flera av deltagarna kunde berätta om olika tråkiga incidenter men veterinären, som stog på vår sida ville inte höra, då hon blev delaktig och då också har anmälningsplikt.

#30 Nix det behöver man inte

1 § Personer som hanterar djur i samband med slakt eller annan avlivning ska ha goda kunskaper om djurskydd och tillräckliga färdigheter för att kunna följa bestämmelserna i dessa föreskrifter. De ska även ha kunskaper och färdigheter i praktisk djurhantering.

2 § Den som ska bedöva eller avliva ett djur ska vara väl förtrogen med den bedövnings- respektive avlivningsmetod som ska användas.

Men ska man avliva åt andra (på tex slakteri) ska man ha gått en kurs el liknande.

Min man har tex gått jägarutbildning och kan tex då avliva både hund och katt.

Han har också lärt sig andra slags slakter av sin styvfar som är bonde, vi slaktar kaniner varje år och har inte nån utbildning på papperet tex men vi har lärt oss av tex min mans styvfar.