Folk blir allt med fjärmade från verkligheten, och då är det är inte så konstigt att förstå att de tycker det är äckligt att behöva se bevis på var maten kommer ifrån. Dock tycker jag det är konstigt att de inte tar konsekvensen av detta och antingen lär sig acceptera att kött är bitar av döda varelser eller låter bli att äta kött. Att äta kött men vägra låtsas om att det har med blod och inälvor att göra är ett märkligt mellanting …

Vill man inte acceptera att det var en levande varelse en gång i tiden tycker jag inte man ska äta kött.

Är det däremot en fobi (dvs irrationell rädsla) är det mer förståerligt tycker jag.

Jag tycker det är viktigt att veta var maten (även vegetarisk) kommer ifrån också och det är självklart att lära ens (framtida) barn det också tycker jag (jag visste ju det från jag var en liten unge då tål andra ungar det också, däremot kan man ju välja hur man berättar det)

Ts: varför skulle jag inte kunna göra det? #1 jag tycker att detta är märklig vinkling av inlägget jag skrev. Vad är det för konstigt oom jag inte vill se inälvor och skit t det jag ska äta? Det handlar ju inte om att jag vill blunda för att det är ett dött djur jag äter. Djur som slaktats ska ätas annars har de dött i onödan. Jag vet vart maten kommer ifrån, inlägget handlade om att jägarna så stolt visar upp sina byten och jag blir lite blödig när jag ser det. #2 vadå vill man inte acceptera? Klart jag gör det. Som jag skrev ovan, inlägget handlade om att jag blir blödig när jag ser tex älgen ligga där död och jägarna klarar det där så lätt med ett leende på läpparna och är stolta över sitt byte. Jag har inget emot jakt och inget emot att dom är stolt.JAG tycker bara inte om att se det. Angående att jag är så noijig med att käka tex kyckling är för att synen in i en helgrillad kyckling tex är äcklig. Det är svart och geggigt. Hade tyckt lika om det funnits en sallad som naturligt sett svart och geggig ut. Det har inte att göra med att jag inte accepterar att djur är djur osv. Ni har vinklat det hela knepigt och fått det hela om bakfoten.

#3: Att jag tycker det är märkligt att man äter kött trots att man tycker det är äckligt att se döda djur är inget jag har fått om bakfoten.

#3 jag syftade faktiskt inte på dig utan frågeställningen, jag har träffat på många som vägrar inse att köttet de äter är ett liv och det är fel, man ska veta vad man äter.

Jag har inga problem att se döda djur, men jag tycker varken det är trevligt eller etiskt med alla jaktbilder på glada jägare som lyfter döda huvuden av björn eller älg eller gör en arrangerad bild tillsammans med djurkroppen. Det är respektlöst.

#3 Är kycklingen svart har du stekt den för hårt och då är den inte hälsosam att äta. 😉

Vad är det du vill då? Att folk som jobbar för sin föda inte ska känna sig stolta?

Vadå vad är det du vill!? Ni har vinklat det hela knepigt och det handlade inte om att jag inte tycker att man ska få cisa upp det över lag. Jag tänker inte ens stanna kvar i tråden då det hela bara blev löjligt! De som kommenterade i ursprungstråden förstod iaf ett enkelt litet allmänt inlägg "internet vänner" emellan… herregud

#8: Ingen har vinklat någonting, och ingen har skrivit att du tycker att man inte ska få visa upp något, utan vi har skrivit vad vi tycker om att man äter kött trots att man mår dåligt av bilder av döda djur. Om du tycker det är löjligt, så är det fritt fram 🙂.

Det är vanligt att folk vill slippa tänka på var maten kommer i från, hur den har levt och dött. Tycker vi kan diskutera mer allmänt utan att som grupp hoppa på en enskild person :)

Intressant, undrar vilka regler som TS, #4 o #7 bröt emot eftersom de blivit anmälda?

Anmälningsfunktionen är till för att göra Sajtvärd o Medarbetare medvetna om inlägg som bryter mot iFokus o sajtens regler, den är inte till för att visa att man ogillar ett inlägg.

#8 Ska man inte fråga när man undrar syftet med tråden? Ska jag hitta på egna historier som vissa ifokusanvändare gärna gör?

Märkliga reaktioner på reaktioner på mitt inlägg:

http://vegetariskt.ifokus.se/discussions/525e61dfce12c46122000047-marklig-installning

Det är som vanligt, vi som slaktar är monster medan dom som äter är snälla. 😃

#13 Jag tycker inte reaktionerna är märkliga. Det faktum att du i trådstarten länkade till en annan persons inlägg gör att man naturligtvis måste se ditt inlägg som en reaktion på detta. Om du hade varit ute efter en mer allmän diskussion så hade du kunnat lämna länken utanför och bara beskrivit din frågeställning.
Läser man i den länkade tråden så ser man direkt att det är just "trofébilder" som ts hakar upp sig på, ett fenomen som även jag tycker är osmakligt.

Jag gillar dig plusplus å tror du ä vegetarian längst in :)

Att en jägare ser glad och nöjd ut över en skjuten älg är inte så konstigt om man tänker efter lite. Det kan dröja flera år innan en jägare kommer till skott.

Jag tycker inte om att se döda djur, det är bland det värsta jag vet men jag skulle aldrig kunna vara vegetarian av olika anledningar.

Kommer aldrig i mitt liv gå självmant in i ett rum där det finns stora bitar av döda djur, och då menar jag bland annat ett helt huvud, en hel kropp eller liknande.

Snubblade på detta recept idag, kommentarerna är ganska roande. Tänk att ett recept skulle starta så starka reaktioner.

http://www.kokaihop.se/recept/ugnsstekta-skoldpaddor#comments

#19 fick sån lust att göra det även utan barn hemma…. men det var svår att vegetarianisera…

I värsta fall får jag väl bjuda min man på det när han skogsarbetar 😃

#20 Nog går det att göra vegetariskt. Byt ut baconet mot skivad zuccini, armar osv mot morötter och fyll med potatismos. 😃

#19: Kul! Borde vara uppskattat av ungarna, om man har några. Varför bli upprörd, det är ju inte utrotningshotade äkta sköldisar det är frågan om?

http://www.expressen.se/gt/jessica-ackligaste-jag-har-varit-med-om/

Hehehe, undrar om jag ska bjuda hit henne när det är dags för slakt?

#23 Va? brukar de skära bort gumpen!?

Jamenjösses … En del har inte varit med om så mycket, tror jag.

Så här tycker jag. Jag har egna djur där en del av dom kommer att gå till slakt. Jag kommer inte ha problem att äta och se köttet. Däremot kommer jag inte att tycka om att se döda halvstyckade djur. Jag kommer ändå att göra det för det är ett beslut jag tagit.

Att människor har svårt att se döda djur tycker jag inte man behöver reagera så starkt på. I dagens samhälle behöver vi ju inte slakta vår egen mat, så man kan äta mat utan att behöva se det man tycker är obehagligt. Alla är vi olika. Alla måste få ha sin övertygelse. Om man är vegan tex och tycker att det är otroligt fel att äta ett djur då måste man få tycka det. Om man är djurägare och slaktar sina egna djur så måste man få tycka det är okej. Det kommer aldrig gå att få alla att tycka likadant så därför känns det så onödigt att tjafsa om det. Det skapar bara dålig stämning. Min åsikt! 😘

#26: "I dagens samhälle behöver vi ju inte slakta vår egen mat, så man kan äta mat utan att behöva se det man tycker är obehagligt.". Det är just det jag tycker är problemet. När man kan sätta näsan i vädret och låtsas att kött växer i kyldisken, i stället för att konfrontera och ta ställning till hur kladdigt och otrevligt det är att förvandla ett levande djur till människoföda, så avlägsnar man sig från en mycket viktig del av människans arv och ansvar.

Jag håller med om att det är ett problem. Jag tycker absolut att vi ska göra något åt djur- och slakthanteringen. Det jag menar är att bara för att man har svårt för att se döda djur behöver det inte betyda att man inte har en vettig syn på djur och deras liv och död inklusive att man äter dom.

Det är många som aldrig skulle kunna tänka sig att slakta själv eller få veta vilket djur som bidrog till kotletterna men som ändå är noga med att köpa bra kött där djuren haft det bra.

#28: Det är ju också skillnad på "tycker inte om att se" och "får kväljningar av att tänka på" bilder av slakt 😉.

#29 Visst är det skillnad, men även om du byter ut de meningarna i mitt inlägg ovan så tycker jag ändå det stämmer med min övertygelse.

Detta är inte en alldeles enkel sak att reda ut eftersom det kan finnas orsaker till att man ibland äcklas trots sitt intag av animalier.

Jag har ett förflutet som jägare, men för några år sedan slutade jag med jakt på grund av min njursjukdom som fört med sig att jag blivit extremt känslig för lukter, särskilt urearelaterade sådana.

Jag måste äta mycket protein och eftersom baljväxter innehåller stora mängder kalium, kan jag inte äta sådant protein i någon större utsträckning, så det blir kött, fisk och ägg. Kalium är ett livsviktigt mineral och överskottskalium lämnar kroppen via urinen. Jag har inte haft någon urinproduktion på mer än 20 år.

Höga kaliumvärden leder till hjärtproblem, i värsta fall akut hjärtsvikt och död. Med detta vill jag illustrera att trots att jag inte klarar av lukten av rått kött, inälvor eller ens köttfärs i stekpannan, äter jag kött. Nu är jag väl medveten om att jag är ett undantag i sammanhanget, men det finns alltså människor som kan ha orsak till att tycka som den/de TS syftar på.

Trofébilder är något jag aldrig gillat heller, de hör hemma i jägarens eget fotoalbum om de alls ska tas. Jag vet att om man inte är jägare själv, eller aldrig har varit i en sådan situation, kan man känslomässigt inte sätta sig in i vad det handlar om.

Jag kan förenkla det genom att påstå att jag är två olika personligheter känslomässigt, när jag å ena sidan är på jakt och, å andra sidan sitter i soffan och läser en tidning där jaktbilder visas. I den första situationen kan jag ta till mig bilderna, medan i den andra situationen blir jag illa berörd.

Nu är jag ingen boxare, men jag kan tänka mig att det fungerar ungefär likadant för en boxare, att i ett matchtillfälle är hon/han en sorts personlighet och i vardagen är hon/han en annan. Annars skulle boxaren kunna klippa till någon på tunnelbanan bara så där hux flux.