Vi har två huskatter. Vi måste inte direkt offra någonting, vi har flera vänner som bor på samma område som oss om vi skulle vilja åka utomlands, och annars följer de med. De har inga problem med varken tåg eller bil, och anpassar sig väldigt bra till nya omgivningar. De har alltid rest eftersom att både jag och min man har släkt på annan ort. 

Ja och så kostar de lite pengar varje månad såklart, men det ser jag inte som någon uppoffring heller.

Och jag har väldigt svårt att tänka mig ett liv utan katt faktiskt. De är med oss överallt, och vår honkatt sover bredvid mig varje natt :)

Jag kan inte säga att jag offrar något, jag har valt och får något som andra inte valt och får.

Har tre katter, 4 hästar och 5 får med 9 lamm i år.

Jag har två katter, tre råttor, en ödla (med tillhörande foderinsekter) och ett akvarium med sötvattensfiskar i. Har även läst en djurvårdarlinje på gymnasiet där mycket djurskötsel ingick.

Har alltid haft djur och det startade väl på mina föräldrars initiativ, tills jag blev stor nog att ansvara över mina egna djur. I det stora hela får jag ju ut sådan enorm och speciell sällskap som inte går att ersätta med den man får av människor. Men det är inte bara sällskapet jag är ute efter, till exempel ödlan och fiskarna får ju inte ut något socialt om jag är där och petar och klappar, så där är det väl intresset och skötseln över en egen liten biotop som är det intressanta.

Jag känner inte att jag får offra någonting, eller ja, det är väl pengar, plats (bur, terrarium, akvarium) och anpassning (inte kunna vara borta hur länge som helst), men det är så värt det.

Har två hundar och fyra undulater.

Offra är väl lite fel ord tycker jag, har ju själv valt att ha djur och då får man infinna sig i situationen. 

Men det som anpassas efter djuren och som blir är:

Måste städa mycket oftare, undulater skräpar ner massor. Även fixa leksaker, hämta träd, pinnar m.m. i skogen osv.

Fixa mat varje dag åt alla djur, går inte i en handvändning då jag är väldigt noga med maten och gör nästan allt från grunden. Grodda frön, riva, hacka grönsaker m.m. till fåglarna,  portionera/skära upp kött, inälvor ben osv. till hundarna. 

Sen kan det vara lite tråkigt att gå ut med hundarna ibland, för det mesta är det såklart roligt att hitta på aktiviteter och komma ut i skog och mark men vissa dagar vill jag bara slöa men hundarna vill ju ut på promenad ändå. 

Sen är det ju alltid lite svårt att resa någonstans, då måste ju någon kunna ta hand och djuren och lämnar inte över dem till vem som helst. Brukar oftast gå att lösa men ibland kanske man får avstå från något för att man inte har någon som kan se efter djuren. 

Och så kostar de såklart pengar. 

Men skulle inte klara mig utan dem, de ger så otroligt mycket tillbaka, de är alltid glada och det är liv och rörelse i huset. Och alla har sina egna underbara personligheter som man blir glad av. Så allt det jag gör för dem är värt det tusen gånger om.

Jag har ett gäng höns, tre hundar, vaktlar, en sköldpadda och sen en vuxen katt samt tre minikissar.

Jag har, tillsammans med sambon, 1 hund, 2 katter, 5 kaniner, 6 marsvin och fiskar 🙂

Vad jag fått offra? Ingenting enligt mig, då jag är uppväxt med djur och de är en naturlig del för mig 🙂
Pengar går det ju åt en del, men det är det värt, så är ingen uppoffring för mig! 😃
Så jag anser att jag offrar ingenting, jag har valt att ha djuren, de är en del av mig och en del av familjen. Jag gör det bästa för dem och de ger så himla mycket tillbaka 😛

De sprider glädje, kärlek, värme och mycket annat.

"vuxen katt samt tre minikissar" minikissar??<🌺🌺🌺>

**
**

Har inga djur längre. Det är skönt att inte vara låst.

jag har fyra åsnor, tre hundar och två katter. Juste, o två ödlor.

Vad jag vinner är den otroliga glädje och närhet som man känner i umgänget med djur. De är även mina största intressen så jag gör vad jag älskar när jag är hemma. De ger sällskap och skänker dagligen ett gott skratt eller flera hur dålig dag man än har haft.

Vad jag ger upp är det ekonomiska (har bara en inkomst), att jag prioriterar djuren framför tex resor eller dyrare renoveringar. Kör en billig gammal bil o handlar nästan aldrig kläder.
Men jag har ju ganska många djur också. Jag måste planera lite mer i förväg om jag vill resa bort, men jag är så hemmakär att det händer sällan. Men det som kostar mest är hur det sliter bort en bit av hjärtat när någon som står en nära går bort. Få djur har ju en livslängd som kommer i närheten av vår tyvärr. Sista gången var (är) så tuff att jag på allvar överväger att inte skaffa den typen av djur mer som man lever med som familjemedlemmar. Kanske bara ha produktions/hobbydjur som kaninerna, reptilerna och möjligen åsnorna (även om jag bävar för den dagen Harley inte finns mer)

Djuren ger livet sin mening för mig. Kan inte tänka mig att vara utan, och speciellt inte utan mina katter. 

Det jag får "offra" är det spontana livet vissa andra lever. Jag kan inte bestämma idag att jag ska åka utomlands. Men det passar inte mig ändå. 
Då känns det hellre som att man får offra lite tid från sina djur när man ska iväg 😉

Det enda jag skulle vilja är att i framtiden ha en sommarstuga nära min familj då jag älskar att vara där men kan inte vara där länge utan att skaffa djurvakt även åt katterna som ibland får följa med dit men bara får bo i ett rum. 

Sen kan jag ibland sakna att ha ett rent hem mer än när man just städat ;P 
Och så får man ju göra vissa prioriteringar ekonomiskt också.

Djuren ger mig så mycket glädje så det är värt allt jag får offra. 🙂