# Hur många aspekter ska man ta hänsyn till när man
Author: VildaVittra

avlar?

I en diskussion på hundar i fokus så skrev jag att jag skulle vänta med att dra mjölktänderna på en valp om jag hade avsikt att ha den hunden i aveln sedan, just för att se om tänderna rätade till sig av sig själva. Alla höll ju inte med, utan menade på att det fanns värre saker att lägga energi på än hundarnas tandstatus.

Hur resonerar ni? Inte bara med tänder utan även med övriga fysiska och ärftliga problem. 

http://hundar.ifokus.se/discussions/528df3468e0e7451940000b0-tander-ska-det-se-ut-sa-har?discussions-1

## Comment 1
Author: Emlielki

I min värld är alla aspekter lika viktiga inom avel, både fysiskt och mentalt. Men jag kan förstå att man ibland måste kompromissa för att kunna komma fram till sitt mål i aveln, men görs detta så ska man ändå ta den långa vägen med så få kompromisser som möjligt.

Som ett exempel: Du vill få fram starkare höfter hos utställnings-schäfern, de enda avelsdjuren du hittar som kan gynna detta ändamål visar viss aggressivitet. Är det då resonligt att använda dessa i avel? Kan du avla bort aggressiviteten i så få led som möjligt? Om ja; Kompromissen kan berättigas. Om nej; Vänta tills du kan hitta bättre kandidater.

(Ta nu inte detta exempel bokstavligt, jag valde medvetet extrema val)

Men trots detta så är jag personligen emot denna typ av avel. Fokusen ska läggas på allt, annars kan man låta bli.

## Comment 2
Author: Cahira

Vet att de försökt avla fram bättre tandstatus hos chinese crested där avsaknad av tänder och tandlossning är rätt så vanligt pga nakengenen och där verkar dessa behov av att dra tänder ploppa upp mer och mer vanligen.

Så vad är då "värst"? Dra tänder och ha fler starkare tänder eller tandlöshet? Jag föredrar då veterinärkostnaden för fler tänder. :) Visst vore det toppen att kunna slippa det, absolut, men om man utesluter alla som har detta bekymmer så får man ju kraftig inavel till slut. Genetisk variation är ju viktigt för hälsan.

## Comment 3
Author: Gronstedt

#2: Man kan ju sätta ifråga om man alls ska avla på en gen som producerar hundar utan päls och tänder.

## Comment 4
Author: tlover

nu kan jag inte hundavel och tänker inte ge mig in på det (varken diskutionsmässigt eller IRL) men det är en stor anledning till att jag började med lantraser, där bryr man sig inte om utseende på samma sätt, hälsa och temprement går före.

tex skulle en kanin hos mig ha lindrigt bettfel skulle jag aldrig ta den i avel även om det funkar för just den kaninen då det finns risk för generationer framåt.

Skulle jag per automatik måsta göra nått sånt ingrepp (dra tand eller liknande) skulle jag inte avla på ett djur som måsta gått igenom det (det är annorlunda om det är tex en olycka, det har ju inte med gener att göra)

## Comment 5
Author: [Borttaget]

frågan jag tycker man skall ställa sig är att om en ras inte har tillräckligt många helt friska individer som kan föra rasen vidare, varför fortsätta avla på den rasen? vad har individerna för egenvärde av att tillhöra en specifik ras om den inte är helt sund?

## Comment 6
Author: shaneekung

Rastandarden tar jag med en nypa salt. Rasen jag är intresserad av är ingen homogen ras därmed kan dom se väldigt olika ut. Men hälsan kommer alltid först för mig. Jag skulle tex aldrig ta valpar på en tik som inte kan föda naturligt, oavsett hur meriterad, frisk i övrigt tiken är. Det jag ser ibland är att många har ursäkter för hundarna dom ska avla på,  det kan vara farligt att vara kennelblind. Men alla ser på avelsdjur väldigt olika, jag tex har inget emot hundar som är hundagreesiva medans andra absolut inte skulle avla på dom. Om en hund har något fel så ska man inte försöka dölja det, för oftast kan de felen dyka upp längre fram. Jag tänker på när man kuperar eller sätter dit en silikon kula på en hund som bara har en.

## Comment 7
Author: vallhund

Fördelen med min ursprungsras, BCn.

Den skall vara reggad i SKK/ISDS o ha klarat VP om den bor i Sverige, i VP ingår tand o testikelinspektion. Den skall se ut som en hund, med en kropp som klarar av sin arbetsuppgift. Saxbett ingår i att se ut som en hund.  

Det finns HD o ögonprogram. Man blir inte populär om man avlar på hundar med EP eller haft OCD.

Avelsrådets grand old lady sa en gång att man i princip tre egenskaper att laborera med o att de delar som utgör vallning är fler än tre.

Numera har jag bytt ras, eftersom jag inte behöver en riktig vallhund.

## Comment 8
Author: shaneekung

BCn har nog det bästa avelskraven, jag tror att det kommer få rasen att hålla sig frisk. Att det inte kan vara samma strikta avels strategier på fler raser.

## Comment 9
Author: Silvestris

För mig är långsiktig hälsa det viktigaste vilket innebär att genetisk variation är vad jag lägger fokus vid. Att sedan avla på friska individer är en självklarhet, men visst finns det gråzoner. Det finns milda defekter som inte påverkar livskvalitén och en individ kan vara genetiskt värdefull och tillföra genetisk variation så vad gör man då? HD är ju ett klassiskt problem. Kan man använda i övrigt friska och sunda individer i avel, om de har säg HD C? Jag har precis kastrerat en avelshona pga. det, främst för att jag inte tror att jag kan hitta en HD-röntgad hane till henne. En friröntgad hane skulle ju vara en grundförutsättning för att ens tänka tanken, men i min ras HD-röntgar man inte.

När det gäller tandlöshet hos CC så är väl själva grundproblemet att tandlösheten är kopplad till nakengenen. Då kan man i princip inte avla bort tandlösheten utan att även avla på nakenheten. På kattsidan har vi scottish fold med samma problematik. Det som ger katterna vikta öron är en defekt som verkar på brosket, i hela kroppen, inte bara i öronen. Det innebär att man egentligen inte kan avla fram katter med vikta öron utan att även få katter med osteokondrodysplasi. Ska man då avla på dessa katter? Hos manx-katter får man med spina bifida, tarmprolaps och analinkontinens med manx-anlaget, ska man då avla på dem? I min mening nej.
