Annons:
Etikettartiklar
Läst 13154 ggr
Aviendha
2013-05-28 22:29

Utilitarismen - Nyttoetiken

Utilitarism, eller nyttoetiken som den även kallas, är en av de mest spridda etiska synsätten i dagens samhälle. Men vad är egentligen nyttoetik? Det får du reda på i del 3 av vår artikelserie om etik.

Utili….vaddå? Det var min första reaktion när jag först kom i kontakt med etiska frågor och djurhållning.

Utilitarism kallas även nyttoetik och sammanfattas populärt som "störst möjlig nytta för störst möjligt antal". Det är en grov och inte helt riktig sammanfattning, men den ger ändå ett hum om vad nyttoetiken handlar om.

Variationen inom utilitarismen är stor, var och en kan ha olika värderingar som avgör exempelvis vad man finner acceptabelt, hur olika intressen vägs mot varandra osv. Grundtanken är dock att vi har ett moraliskt ansvar gentemot våra djur, och att de handlingar vi utför har konsekvenser som måste vägas mot nyttan av konsekvenserna. Idealet är att både djur och människor ska må så bra som möjligt.

En av de mer kända utilitaristerna är Peter Singer, författaren till "djurens frigörelse" (som har kallats djurrättsrörelsens bibel) och "praktisk etik".

Exempel på utilitaristiska resonemang

En nyttoetiker kan anse att vissa djurförsök är ett nödvändigt ont, och om nyttan är mycket stor (exempelvis kanske forskningen syftar till att finna ett botemedel mot en dödlig sjukdom) kan försöket rättfärdigas. Andra djurförsök som exempelvis testar smink, kan däremot anses fel av en nyttoetiker, då nyttan av försöket (testa kosmetika) inte är stor nog att väga upp det lidande som djuren utsätts för i försöket. 

Hållande av djur för livsmedelsproduktion kan accepteras an nyttoetiker om djurhållningen är tillräckligt god. Andra nyttoetiker menar att nyttan av köttet/mjölken inte är tillräckligt stor för att rättfärdiga en sådan djurhållning.

Nyckeln ligger alltså i själva vägandet mellan motstående intressen. Fokuset i nyttoetiken ligger i att maximera nyttan, eller det sammanlagda goda med handlingen som ska utföras eller avstås.

Kritik mot utilitarismen

Inget etiskt synsätt saknar kritiker, så är det även för nyttoetiken. Exempelvis riktas kritik mot utilitarismen då den skulle kunna acceptera att en minoritet förtrycks till förmån för den stora massan. Kritiker menar även att utilitarismen lätt bortser från individens intressen, en jämförelse är att slavarbete gör slaven olycklig men slavägaren desto lyckligare.

Det finns dock en stor variation inom utilitarismen. För att maximera det goda, så måste man först definiera vad som är gott. Gott kan vara hälsomässiga, miljömässiga, ekonomiska, samhällsnyttiga eller psykiska faktorer eller en kombination av dessa eller andra faktorer.

Utilitarismen och samhället

Man kan ganska enkelt finna utilitaristiska synsätt i den samhällsnorm som råder idag. Vi håller djur, för sport, arbete, mat, sällskap och rekreation. Vi anser att vi har en skyldighet gentemot dessa djur och ställer krav på hanteringen av dessa djur för att de ska få hållas. Vi har lagstiftning som tillåter djurhållning för sällskap, djurförsök och mat under förutsättningen att djurhållningen är god. När djurhållningen inte kan tillfredsställa djurens behov så anser vi inte längre att djurhållningen ska få förekomma. Man skulle kunna hävda att förbudet mot att hålla vilda djur kan ha en utilitaristisk grund, då nyttan med att hålla vilda djur inte överskrider det lidande hållningen skulle innebära för dessa djur.

Källor:

Animal Ethics Dilemma
Wikipedia

Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
Gronstedt
2013-06-19 08:36
#2

Tack för ännu en intressant artikel.

[Mustangcab]
2013-06-20 00:01
#3

Ur ett djurrättsperspektiv kanske men det är  mera än så

http://sv.wikipedia.org/wiki/Utilitarism

Upp till toppen
Annons: