Åh som fiskguiden då? spännande

edit: kul att dom tagit upp mer än bara klimatet (vilket det nästan bara tas upp annars) som biologisk mångfald, djurens välfärd m.m. 👍

Undrar var vårt egna kaninkött hamnar (fodret producerar vi själv, vi slår och hässjar för hand och det är en hotad ras = bra för biologisk mångfald, det är ju inga transporter, dom har stora burar, vi använder inga bekämpningsmedel osv, däremot köper vi till lite havre som inte är ekologisk, det är däremot väldigt liten del).

Jag äter bara kött från vår egen gård och vilt då jag äter kött nämligen.

Ägg köper vi däremot delvis då vi har för få höns för att få dom ägg vi behöver.

På det stora hela tror jag inte lite havre spelar någon roll :) Eko-grisarna får ju grönt i bekämpningsmedel, och om jag inte minns fel får man ha en viss del oekologiskt foder till ekologiska djur.

#2

Jag tycker det är synd att inte kaninkött fanns med överhuvudtaget, det hade nog legat väldigt bra till. Egenproducerat förutsätter jag är lika bra som viltkött, även om allt foder inte är ekologiskt så länge de inte får en massa kraftfoder.

Det är förvånande att rött kött alltid får röda prickar när det kommer till klimatfrågan. Om det produceras på rätt och riktigt sätt är rött kött faktiskt klimatpositivt. Man tycker ju att WWF borde ha koll på sådana saker.

#5 Jag tror de har titta på hur majoriteten av produktionen går till just nu, inte på hur man borde göra :)

Det tror jag med, men i debatten pratas det alltid om att vi borde konsumera mindre mängd kött. Det pratas väldigt lite om att producera det på ett hållbart och klimatsmart sätt.

#7 Faktum kvarstår, vi äter alldeles för mycket kött/animalier, eller vad man nu skall kalla falukorv o fiskpinnar för.

Kampanjen en vegetarisk dag i veckan är en början, helst skulle det vara 5.

#8 Det är din åsikt… blanda inte ihop åsikt med fakta. Jag håller inte med. Historiskt sett har vi aldrig ätit så lite kött som vi gör idag. Främsta argumentet för minskad köttkonsumtion har med miljön att göra, men det argumentet faller rätt stenhårt om man tittar på kött som producerats på rätt och riktigt sätt.

Jag tror vi kan vara rörande överens (åtminstone hoppas jag det) om att det industriellt framställda köttet inte är hållbart ur någon som helst aspekt, men det är inte den typen av produktion jag pratar om.

#9 Dom gör ju skilnad mellan klimat och miljö.

Idisslare producerar en hel del metan, vilket är den värsta växthusgasen, därför kommer idisslare alltid vara värre klimatmässigt än andra djur som tex kyckling.

Däremot så producerar även idisslare mindre metan på naturlig föda.

Fråga istället för att påstå.

#10 Jag kan tänka mig att de tar hänsyn till energi och foderåtgång per kilo färdig produkt också.

#12 jo det gör man antagligen eftersom foder oftast odlas med bränsle som avger tex koldioxid eller fraktas på sånt sätt som avger koldioxid.

Men även om man skulle odla helt "växthusgasfritt" så skulle idisslare fortfarande vara värre för klimatet just pga metangasen.

#13 Det du säger är inte sant. Idisslare stimulerar gräset (vilket är vad de är gjorda för att äta… inte spannmål) att binda mer kol i marken. Resultatet blir en nettovinst för miljön, inte en förlust. Idisslaren är lösningen på miljöproblematiken, inte boven i dramat. Man behöver inte odla för att de ska ha mat för dagen, eftersom de äter just gräs. De kan dessutom beta naturligt även i skogsmarker.

Spannmål däremot, eller andra årsgrödor, kräver enorma resurser för att produceras. Först ska ett område skövlas, vilket är enda sättet att bereda området för odling. Skövlingen ändrar fundamentalt levnadsvillkoren för de miljoner (förmodligen miljarder) olika livsformer som har området som sin naturliga levnadsplats. Sedan ska det skövlade området plöjas. Detta släpper ut mängder av växthusgaser i atmosfären, som annars hade varit bundna i marken om den fått förbli orörd. Sedan sår man. Så småningom skördar man. Detta sker med dieseldrivna fordon, vilka släpper ut mängder med avgaser (för att inte tala om hela processen med att framställa diesel… men vi kan lämna det). För att bekämpa förekomsten av skadedjur och ogräs besprutas fälten. Efter ett antal år har den näring som fanns i maken utarmats så pass att det krävs konstgödsling för att kunna fortsätta odla. Att konstgödsla fungerar dessutom som en slags droganvändning för marken. Det behövs mer och mer mängd konstgödsel för att få ut samma effekt. Årsgrödor har dessutom väldigt ytliga rötter, vilket betyder att de inte binder upp jorden på samma sätt som flerårsgrödor gör, vilka har ett mer djupt gående rotsystem. Detta för med sig risken att den jordmån som finns där blåser iväg under en period av torka.

Nej, istället borde vi öka produktionen av idisslare (inte den storskaliga, industriella produktionen med feedlots och djur som matas med kraftfoder importerat från sydamerika, utan den naturliga utomhusgående gräsbetade produktionen) och förmodligen drastiskt minska produktionen av årsgrödor som t ex spannmål… eller i alla fall inte använda den till att utfodra gräsätande djur, vilket ca 70 % av allt producerat spannmål tyvärr används till.

Det finns intressanta källor på detta för den som är intresserad. Förmodligen har många av er redan hört talas om, och kanske till och med kollat upp, dessa.

Allan Savory - En biolog som genom sin forskning under ca 40 år visat att man kan använda just idisslare till att avökna öknen. Att åter få växtlighet till ökenområden är en kolsänka av sällan skådat slag. Leta på youtube, så hittar ni intressanta och bra föreläsningar med honom. Annars kan man kolla in Savory Institute. Klickar man runt där kan man hitta studier på området.

Joel Salatin - En eko-bonde från Virginia, USA, som även han går att finna på youtube. Hans föreläsningar är inte bara informativa utan även riktigt underhållande. På hans gård har man inte planterat ett frö eller använt kemikalier på över 50 år. Dessutom har man byggt upp ett rejält lager ny jord under denna tid. Jord som på ett utmärkt sätt binder kol. Detta har man gjort med hjälp av idisslare.

#14 Fast nu kan man inte ha betande djur året om i Sverige vilket skulle kräva import och detta frigör växthusgaser.

Nu kan jag inte exakt hur mycket kol som binds i marken av betande djur men väger det verkligen upp transporten av köttet alternativt odlingen av fodret (vilket kan vara hö) och metanutsläppen från själva djuren?

Jag säger inte att det är dåligt att ha djur över det stora hela (vi har själv djur och planerar att antagligen införskaffa idisslare också) bara att jag tror inte att idisslare kan vara "klimatneutrala" om man säger så. Däremot så finns det mängder av andra fördelar med betande djur som väger upp klimat delen.

#15 Såklart kan inte våra idisslare beta på vintern, det är alldeles sant. Hö behöver man dock inte importera. Det kan lätt produceras av samma gård som på sommaren har idisslarna på bete. Den produktionen kräver ett visst mått av användning av dieseldrivna fordon, men det är i så ofantligt liten skala jämfört både med konventionellt uppfödda djur och med t ex spannmålsodling.

Jag gillar verkligen inte ifokus-sidans funktionalitet. Hälften av tangenttryckningarna registreras inte, vilket gör texten oläslig om man inte går tillbaka och fixar till det. Det var en parentes… tillbaka till ämnet. 🙂

Läs denna studie om metan, dess utsläpp och dess nedbrytning, och vilken roll idisskaren spelar:

http://savory.global/assets/docs/evidence-papers/exploration-of-methane.pdf

#16 Jag menar som sagt inte att idisslare bara är "onda" jag försöker bara förklara varför dom får rött just i klimatdelen.

#17 Och jag försöker förklara varför jag tycker det är felaktigt att sätta rött på dem. Alltså, generellt sett kan man nog göra det, eftersom de generellt sett produceras på ett sätt som inte alls är hållbart för klimatet. Det jag vill föra fram är att det finns alternativa sätt att producera detta kött som inte alls borde ge någon röd färg i någon som helst kolumn.

#18 Fast det köttet går ju inte att köpa eller hur? Därför kan man inte sätta gult eller kanske till och med grönt ljus klimatmässigt i en konsumentguide.

#19 Visst går det att köpa sådant kött. Jag gör det. Fast för att kunna göra det har jag fått leka detektiv. Jag har ringt runt till, och även besökt, gårdar i mitt närområde (här i Norrbotten är allt inom en 10-mils radie nära) för att hitta de producenter som praktiserar denna typ av djurhållning. Det går om man vill. 🙂

#20 Ja, men kan du begära att WWF ska kunna ha med det på en allmän guide? och vad ska dom kalla det? Detektivkött?

#21 Men snälla… såklart inte. Det är inte köttet som är detektiven, det är konsumenten. Men jag tycker inte WWF ska göra en guide utan att tala om att det finns bättre alternativ. Det kan felaktigt få konsumenter att tro att det inte existerar ett alternativ, men det gör det.

#22 Fast med tanke på hur mycket som fattas (tex kaninkött) så tycker jag det är självklart att listan inte är komplett

Någon som minns länken till artikel/forskning som påvisar att Sahara skulle minska sin utbredning. samt även dra sig tbx om man släpper ut betande djur där?

Lite som förändringar i djurliv o fauna efter att man återinplanterat vargar i Yellowstone.

#24 Tada! Det finns en lång föreläsning av samma gubbe som man kan titta på här om man vill: https://www.youtube.com/watch?v=uEAFTsFH_x4

Angående Allan Savory så är det visserligen ett intressant tal, men vetenskapen bakom det har fått kritik för att vara "skakig" och det finns många forskare som inte tror på Savorys teorier då det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis för att stödja dem.

Här är två sidor som tar upp en del av problemen med Allan savorys metod (framför allt vetenskapen bakom den) http://terrastendo.net/2013/03/26/livestock-and-climate-why-allan-savory-is-not-a-saviour/ och http://www.inexactchange.org/blog/2013/03/11/cows-against-climate-change/